Jeff och Caroline har som sagt bara djuren som en hobby (något ska man ju göra med sin fritid). Sin huvudsakliga inkomst får de från sina musselfarmer. Vi hade turen att få följa med Jeff på båten till en av deras farmer. Väl där fick vi hjälpa till att plocka musslor för hand, gröna och blå. Sedan blev det musslor till middag två dagar i rad. Malin var inte jätte imponerad men Kaisa älskar skaldjur. 

Jeff kör.

Man ser inte så mycket av själva farmen förutom pontonerna som flyter ovanför ytan...

...men under vattenytan är det flera kilometer med rep som musslorna växer på.

Hinken full med vår fångst.

Middagen är serverad!

Vi har tagit oss söderut och hamnat på nordliga delen av sydön, dvs Marlborough distriktet. Här har vi spenderat 3 veckor i Cissy Bay på en liten grisfarm tillsammans med vår värd Jeff. Vyerna är fantastiskt vackra som vanligt i NZ och vägarna slingrar sig upp och ner runt om gröna kullar med små betande får – snacka om att leva i ett vykort!

På vägen till Jeff stannade vi till vid Pelorus river - även känd från filmen The Hobbit: The desolation of Smaug, där Bilbo och dvärgarna åker med tunnor i forsarna för att fly från alverna.

Utsikt från Jeff's hus. 

Utsikt från grishagen.

Grisarna som Jeff och hans sambo (som vi förövrigt inte träffat då hon var på besök på Irland) tar hand om är inte deras huvudsakliga inkomst. De livnär sig på musselodlingar, något som är vanligt i området. Men dessa odlingar sköter sig själva och det är något annat företag som tar hand om dem så inget vi bekantade oss med. Vi hjälper Jeff med att förbereda grismat samt mata de små nöffarna.

Kaisa fiskar efter Barley.

Malin häller ner Barley i krossen för att grisarna ska kunna få i sig näringen från kornen:

Inte ett enda korn får missas!!

Jeff och hans sambo har även en häst, några kossor samt fyra nyfikna små getter som befinner sig i närhet till grishagen. Alla är de mer vilda än tama och sköter sig själva. Getterna kom dock alltid på besök när det var dags för grismatning ;)

Mamma Blacky och hennes två killingar.

Mysgeten Matrik.

Killlingarna var väldigt skygga, men efter mycket envishet från vår sida lyckades vi få de båda att äta från våra händer. Vi döpte dem till Icy (hanen) och Snowflake (honan).

På besök till hästen Cougar.

En liten nyfiken Matrik gjorde oss sällskap :)

Nam nam!

Det var fler som ville smaka av delikatesserna!

Kon Chocolate.

Djur var helt enkelt grejen i Cissy Bay. Vi fick även äran att rädda några av de små krakarna som hamnat fel:

Fågel i Barleypåse.

Lamm vid vägkant.

Då det inte fanns så mycket att pyssla med hos Jeff brukade vi passa på att köra lite workout. Varannan dag sprang vi och varannan promenerade vi från grisarna till huset, en sträcka på ca 5,2 km (när vädret tillät vill säga).

Vår sista dag på Hot Water Brewery spenderades inte i Coromandel. Tim och Flippen tog oss med till Hamilton för att få uppleva vår alldeles första rugbymatch live. Det var tyvärr inte All Blacks som skulle spela utan en juniormatch mellan Blues (Auckland) och Chiefs (Auckland), men lik väl lika spännande:

Malin och Flippen hängde i baksätet.

Dregelskydd, check!

Auckland Blues..

..som vi självklart hejade på :)

Lunch tog vi på en av bryggeriets ”rivaler” – Good George:

På vägen hem tog vi en avstickare för att få skåda Paero – staden som är mamma till NZ’s berömda L&P och där man kan skåda en flaska bubbel i jätteformat :)

En väldigt trevlig dag helt enkelt och ett härligt avslut på vår tid i Coromandel! Både Tim och Flippen var duktiga på att bjuda på sig själva och kommer vara saknade ;)

Transporterat oss har vi men inte så långt. Vi har nu förflyttat oss till Whenuakite (wh uttalas f på Mauri) och en restaurang/bryggeri där vi sammanlagt ska spendera tre veckor (mindre än en vecka kvar nu i skrivande stund).

Kan ni se den svenska flaggan?

Anledningen till att vi sökte oss hit är att vi båda vill jobba på ett bryggeri och lära oss om ölbryggande, drömmen right! Men riktigt så roligt ska vi inte ha tyvärr. Vi jobbar i restaurangen: i köket, bakom baren och ute på golvet. Vi serverar ölen, that´s it! Bryggeriet sköts i egen regi på andra sidan väggen och den dagen vi skulle få en genomgång av bryggmästaren så blev vi tvungna att jobba extra :( Men vi är inte allt för missnöjda, vi får dricka ölen till halva priset och det är god öl ;)

Några av de ölsorter som bryggs i bryggeriet.

Restaurangen sköts av Tim. Vi kontaktade honom via en sida som heter HelpX där han hade lagt ut att han behövde hjälp av två personer. Vi skrev till honom och fick tillbaka ett svar på knagglig svenska. Vi trodde att han använt google translate för att vara lite rolig då vi skrivit att vi var från Sverige.  Så vi skrev tillbaka på engelska att vi hade lite svårt att förstå. Tillbaka får vi ytterligare ett svar på svenska om att han ville ha telefonnummer till någon av oss och prata med oss personligen. Han fick Malins nummer och några minuter senare ringer han och pratar svenska (visserligen låter han lite som Tony Irving men det är inga problem att förstå). Det visar sig att han har bott i Sverige i 13 år och är konsulat för Jämtland. Anledningen till att han ville ha oss till jobbet var bara att han ville prata svenska :) Tim, vars modersmål är engelska, har dock svårare att hålla sig till engelska än vad vi har sedan vi började jobba här. Ibland börjar han prata svenska med kunderna som bara ser frågande ut. Detta tycker vi såklart är skitkul!

Tim lagar något gott i köket.

Malin jobbar mest bakom baren och ute på golvet. 

Kaisa hjälper ibland till i köket.

Äntligen har vi i alla fall ett jobb där vi får lite betalt, 7,5 dollar per timme vilket motsvarar 45 kr. Men vi hade inte väntat oss att vi skulle bli rika och båda får mat (lunch och middag) de dagar någon av oss jobbar så vi klagar inte (allt för mycket ;) ). Tim är dessutom en väldigt bra kock så vi får äta mycket god mat (inte bara pubmat). Restaurangen har öppet fredag, lördag och söndag nu under vintertid då det är lågsäsong och ibland extra om någon bokar de övriga dagarna. Vi turas om att arbeta om inte båda behövs. Ibland är det väldigt lugnt då det inte är många kunder och då kan vi få betalt för att sitta på våra rövar.

När vi har lite att göra så kan vi öva servering på oss själva.

I restaurangen jobbar även en kvinna vid namn Teresa och en vallhund som heter Flippen som även han pratar svenska (Teresa förstår dock ingenting när vi pladdrar på på svenska). Flippen vallar in kunderna till restaurangen men gillar inte att bli klappad för mycket av främlingar (oss diggar han såklart) då han fortfarande inte är helt hemma i Nya Zeeland (han hoppade av planet från Sverige för bara några månader sedan).

Flippen ligger som vanligt i dörren och väntar på kunderna.

På fritiden har Tim och Teresa turats om att ta med oss på utflykter. Tim har tagit med oss på lunch och så har vi kollat på en rugby match på en sportbar. Teresa tog med oss på lunch och vandring i Tairua. Detta uppskattar vi väldigt mycket eftersom det inte finns mycket och göra i närheten av restaurangen och de inte har några förpliktelser att sysselsätta oss. Thank you bouth!

Pizza till lunch med Tim.

Dartkväll på en annan lokal pub med de här filurerna.

Och en fantastisk utsikt från vår utflyckt med Teresa. Ön som ni ser på bilden under fågeln har en hemsk historia. Till den ön brukade den lokala befolkningen ta sina fångar och för att stoppa dem från att fly så bröt de benen på dem och skar av akillessenan. Där fick fångarna stanna tills det blev dags för dem att bli uppätna. 

Vi bor bara några meter från restaurangen i en stuga som tillhör Seabreeze Holiday Park. Och för att få bo där gratis jobbar vi ca 1-2 timmar per dag med att städa. Bob och Marleen som har hand om vandrarhemmet/campingen är väldigt schysta och kör inte med oss allt för mycket utan ställer ofta upp. De har dessutom några stora citrusträd på sin gård som vi får gå och plocka frukt från när vi vill :)

Här bor vi.

Vandrarhemmet och receptionen.