Min kära mamma flög hela vägen till andra sidan jorden för att hälsa på mig. Jag hade gärna visat hela Nya Zeeland men det fanns inte tid för det på två veckor så vi fick rikta in oss på tre städer att se under tiden hon var här.

Wellington

Mammas vistelse började och slutade i Wellington. I huvudstaden var det extremt jobbigt att köra, många bilar och filer, sedan hjälper det inte att jag lämnat min vanliga vägläsare på den södra ön. Men vi försökte att inte köra allt för mycket i själva staden och klarade oss utan olyckor.

I Wellington var vi på museum, Te Papa, och klättrade upp på Mt Viktora, ett berg i centrala Wellington. Därifrån kan man se hela staden och var ganska behagligt att gå upp för det och få se lite natur på samma gång. Vi tog oss också till den botaniska trädgården.

Lite konst på Te Papa

Lite konstig konst.

Lyckas man inte se en levande Kiwifågel får man gå på museum istället.

Wellington sett från Mt Victoria.

Botaniska trädgården.

Mamma med kameran i högsta hugg.

Napier

Nästa stad blev Napier men på vägen dit förundrades mamma över vyerna och naturen. Eftersom jag har varit är så länge nu så har Nya Zeeland blivit som hemma och man ser inte längre det som annorlunda. Men nu blev jag påmind om hur fantastiskt det är här och att jag borde njuta mer medan jag faktiskt är här.

Napier drabbades av en stor jordbävning under 1930-talet så hela staden behövde i princip byggas om. Därför är hela staden bygg i Art Deco-stil och det var självklart att göra en Ar Deco walk och titta på alla de fina husen i staden. I tog också upp på två utkiksplatser (mamma är väldigt förtjust i utsikter) och besökte ett gammalt fängelse.

Hotellet som vi bodde på.

Från vår Art Deco walk.

Till och med Subway var lite mer Art Deco än vanligt.

Fängelset som vi besökte.

En nyare cell...

...och en äldre.

Jag blev instängd i isoleringscellen.

Whanganui

Det här är staden som handlar om älven. Vi ville göra en kajaktur längs älven men tyvärr var vi lite för tidiga då älven fortfarande var lite för kall för att paddla så körde längs älven istället och tittade på utsikten. Vi besökte även ett fågelreservat med vandringsspår och åkte upp med en hiss som gick upp genom ett berg i staden.

En utsiktsplats längs älven.

Mamma i fågelreservatet. Vi hörde en massa fåglar medan vi var där och såg några stycken men de ville absolut inte vara med på bild.

Det största trädet jag någonsin sett! 43,1 meter högt, 11,9 meter i omkrets.

Tunneln genom berget till hissen.

Hissen uppe på berget.

Utsikten över Whanganui och älven från toppen av hissen.

Vi tog trapporna ner.

Tack mamma för att du tog dig tid och besökte mig och för att du skämde bort mig en massa!