Här är våra kära värdar, Caity and Gerald, som härskar över Okiwi Passion tillsammans med deras två håriga bebisar Speckels och Pip: 

Caity och Gerald har båda så mycket kunskap och vi lär oss något nytt varje dag. De är också väldigt gästvänliga och grymma i köket! Vi äter massor med frukt och grönt vid varje måltid och varje morgon bjuds det antingen på gröt eller hemmagjord musli (bästa vi nånsin har ätit och Kaisa har börjat älska gröt(!)). Allting är ekologiskt och det mesta är odlat här på farmen. Ibland bjuds det även på fisk (som Gerald själv har fiskat) eller nötkött (från granngården). Kaniner kryllar det av så förhoppningsvis får vi även testa på denna delikatess. Vi har också blivit serverade rådjur och nu väntar vi på att frysen ska fyllas med lamm :) Förra veckan lagade även vi mat, vi ville bjuda på nått riktigt svenskt och lyckades svänga ihop Biff a la Lindström med klyftpotatis och pepparsås - mycket uppskattat!

Det är så gött att få prova all denna spännande frukt och grönt och bland favoriterna finns nu även fuijoas och cassamaroa. Fuijoas smakar som en korsning mellan citrus och päron, och cassamaroa har konsistensen av en avokado men mycket sötare och åt päron/kola/gräddhållet.

På gården hänger (hängde) även två andra wwoofare, Jane och Barry.

Barry kommer ifrån Glasgow i Skottland och kommer hänga med oss här i ungefär 3 veckor till. Det är han som har fått ”äran” att mörda alla råttor som olyckligtvis fastnat i fällorna –ett jobb Kaisa aldrig skulle kunna ta på sig (de är sååå söta!!). Barry är också något av en retsticka och som vanligt har Kaisa blivit det ständiga offret.. (varför??) Men han är också grymt kul och snäll så en tripp till Glasgow måste det bli efter NZ :)

Jane är från Australien (Sydney) och har varit på Okiwi Passion i 6 veckor. Vi hade turen att få träffa henne under vår första vecka här, men nu har hon dragit iväg på nya äventyr. Förhoppningsvis får vi återse henne igen när vi drar på vår tripp till Australien. Hon hann dock med att ge oss en liten surfarlektion *asg*

Förtillfället är vi ensamma på gården med våra värdar. Barry lämnade oss i torsdags *snyft*, men vi hoppas på tillökning om någon vecka!

Det är inte lätt att vara bonde och som två otränade kontorsråttor är det definitivt ingen picknick. Men det känns verkligen som att vi gör något produktivt med vår tid och vi lär oss i mängder så vi kommer inte att ha något problem med att stanna här i två månader. Dessutom måste vi förbättra det svenska ryktet då den senaste svensken som var här åkte hem efter någon vecka bara för att det inte fanns fri tillgång till internet och hon inte kunde sitta framför facebook varje dag. Vi må vara beroende av internet, men absolut inte så beroende.

Det är inte bara tillgången på internet som är begränsat, el, vatten och gas är också något vi måste snåla med. Här spolas det inte efter varje kissning och ljuset släcks vid åtta för att spara på den solenergi som samlats ihop under dagen. Vi må leve lite mer primitivt än vad vi är vana vid men det kan vara något att ta efter när vi kommer hem.. åtminstonde vissa saker...

Varje morgon vaknar vi då solen går upp, äter frukost och börjar med våra dagliga sysslor. Malin skördar gurkor och vattnar de större plantorna och Kaisa skördar zucchini och "rompaconte" (vi har ingen aning om vad denna grönsak heter på svenska men den är släckt med zucchini och är liknande i smak) och vattnar de minsta plantorna. Dessa dagliga sysslorna sköter vi varje dag, även på helgerna, men som kompensation för det har vi halvdag på onsdagar. Efter det får vi olika uppgifter som varierar från dag till dag beroende på vad som måste göras just den dagen. Vanliga uppgifter på dagarna kan vara allt ifrån skördande av diverse olika frukter och grönsaker, så frön, rensa ogräs (tråkigaste och tyngsta sysslan av dem alla) och sköta sysslor i huset. På onsdagar gör vi dessutom iordning grönsakslådor som folk på ön har beställt. Säsongsbaserat, närproduserat och ekologiskt -bättre blir det knappast.

Runt lunchtid har vi ofta en längre paus för att inte jobba då det är som varmast. Värt att nämna är också att vi inte gör några åtta timmars arbetsdagar utan vi jobbar runt sex timmar. På eftermiddagen har vi fler dagliga sysslor: Kaisa har hand om hönorna, ger dem mat och vatten och går på äggjakt (påsk varje dag). Malin skördar feijoas (ingen aning om vad deras svenska namn är heller men goda är dem) och bakar bröd när det behövs.

Kaisa hittar ägg hos de nyfikna hönorna.

Zucchini i olika storlekar.

Malin vattnar de stora plantorna.

Kaisa har hittat "rompaconte".

Visste ni att gurkor har taggar när man plockar dem?

En kompis mitt i salladsplockningen.

Pratglada små damer.

På gården finns det mängder av olika frukter, grönsaker, örter och blommor. Det är nästan lättare att nämna allt som de inte har istället för att försöka skriva ner allt som finns på gården så därför har vi inte tänkt försöka. Men vi kan nämna de grönsaker som vi skördat hittills: Förutom gurka, zucchini, "rompaconte" och feijoas så har vi även skördat kumra (en sorts sötpotatis), sallad i många olika former, äggplanta, stjälkbroccoli, kål, jordgubbar (kanske inte skördat men stoppat i munnen i alla fall), persilja, silverbetor, spenat, meloner och pumpor.

Extremt less på att ligga instängda på hostelet lämnar vi nu äntligen Auckland och drar vidare till The Great Barrier Islands där vi ska wwoofa på en liten ekologisk gård. För att ta oss dit åkte vi med en färja som "bara" tog 6 timmar. Kaisa blev åksjuk, mest troligt på grund av att vi ätit lite dåligt (för lite och mest skräp) under vår tid i Auckland. Men det var också väldigt gungigt bitvis. Sedan blev det inte bättre när besättningen bestämde sig för att utföra en övning under vägen. De kastade i tre livbojar som de sedan körde runt runt för att rädda. Alla (utom Kaisa) var involverade och intresserade, inte bara besättningen: "Nej rädda den andra först, ser ni inte att den har mycket svårare att simma?" ropade några som satt och tittade på på däck.

Färjan som tog oss över till Ön.

En lagomt sjösjuk och sovande Kaisa.

Rädda livbojen, död eller levande?!

Äntligen land!!

När vi kom fram till ön gick vi i land i söder och skulle ta oss högst upp till den norra delen av ön till ett ställe som heter Okiwi. Eftersom det inte är så hög befolkning på ön och alla i stort sett känner alla så är det väldigt säkert att lifta. Så lifta gjorde vi. Innan vi ens han sticka ut första tummen var det en man som frågade om vi ville ha lift. John kunde inte ta oss hela vägen men han tog oss en bit och berättade glatt om ön medans vi åkte. Sedan var det dags att sticka ut tummen, vi hade tur och fick napp på en gång. Derek tog oss ytterligaren en bit på vägen. Därefter vara det bara att börja gå då det slutade komma bilar och de som skulle åt rätt håll bara körde förbi. Ön är väldigt backig inte det bästa när man inte är fullt frisk. Som tur är kunde vi ringa till paret som vi skulle wwoofa hos som kom och hämtade oss :)

Vi anlände i Tryphena och skulle ta oss hela vägen upp till Okiwi. Det ser kanske inte jättelångt ut en det är som sagt väldigt backigt och tar 40 min med bil. 

Smygfotografen Malin har varit i farten. Detta är John som tog oss halvvägs till Claris.

Och här har vi Derek ;)

Malins rumpa i uppförsbacke.

Idag skulle vi tagit färjan till Great Barrier Island och påbörjat vårt wwoofingäventyr, men tyvärr så vaknade Malin med hosta och antagligen feber. Kaisa känner sig inte heller så pigg, men förhoppningsvis är det bara dålig sömn, matintag och träningsverk som spökar där. Vi kommer att stanna kvar i Auckland och tillfriskna. Hoppas att paret på ekofarmen vill ta emot oss nästa onsdag istället. Hostelbokningen går ut på fredag så vi får boka några mer nätter nån annanstans.

Idag har vi varit ute på stan och schvettats. Det har varit 23 grader i skuggan och väldigt kvavt. Vi hade en hel del saker på vår shopping-/attgöralista innan vi åker till ekofarmen imorgon. Paret som vi ska vara hos insisterade på att vi skulle ha insektsmedel, solskydd och solhatt då hudcancer är ett stort problem,så det vara bara att fixa. Kaisa var även i behov av en bikini så även det skulle inhandlas. För att kunna nå varandra och potentiella jobb har det även inhandlats nyazeeländska nummer. 

När vi var ute var det bitvis väldigt varmt, svetten har runnit på vårar ryggar och pärlat sig på överläpparna. Man ska ju inte klaga men vi var inte helt förberedda på detta, inte Malin i alla fall. Det har inte följt med många sommarplagg, faktiskt inte ett enda eftersom det skulle vara höst när vi kom fram och gå mot vinter. Mössa, halsduk och många tjocka tröjor är med men inte ett enda par shorts. Därför kan det ha följt med något sommrigt plagg medans vi var ute också :P

Malins hals har även börjat klia. Antagigen för att vi har haft bordsfälkten på full sprutt och för att man har varit i kontakt med så många nya människor och deras diverse bacillusker. Halstabletter är i alla fall inhandlade och så får vi se om det stannar vid rethosta eller om vi båda kommer att bli sängliggandes på första jobbet. 

  Kaisas nya snygga bikini.

Bild på staden. Just här kan man inte se hur hög och lång uppförsbacke det är (så klart när man ska gå hem). Men tro mig värmen blir inte bättre i den.

          Vi gick förbi ett par rör som man kunde sitta i och självklart blev det en fotosession :)

  Malin kunde heller inte låt bli att fota det här gatukonstverket som föreställer en bananlåda med fåglar i gjort i betong.

Långt borta är all ångest som först trängde sig på vid anländan i Nya Zeeland och som envist hängt över oss (speciellt idag). Vi har lite panikartat försökt hitta nästa kapitel (1:a kapitlet?) i vår resa, dvs ett ställa att wwoofa på, och inte fått nått napp.. *nobody likes us buhu*. Eftersom vår hostelbokning här i Auckland bara räcker till fredag och eftersom maten är dyr med vår knappa budget så har det kännts lite stressigt. Ack vilken fantastisk dag detta blev!

Dagen började med tårar och magont, vi tog oss inte ut från hostelet fören vid 15.30-tiden, då för att hungern gjorde sig påmind. Ett stort sug efter hamburgare och en bärs (gårdagens matintag bestod endast av macka och juice till frukost och chips och äpple till middag) tog oss längs huvudgatan Queenstreet med sikte på en mysig pub. Vår otur vände redan på vägen till matstället då Malins glasögon gick av vid ena örat. Vi trodde såklart att den var borta föralltid, men när Kaisa blickade runt så hittade hon delen precis bakom oss *tur i oturen*. Ja det var bara en parantes i den härliga turen, men man ska glädjas åt the little things 😊

Vi fann en göttig pub med bra pris och satte oss och njöt. Glädje över att stället även hade free Wifi! Kaisa tog genast upp mobilen för att se om någon nu äntligen besvarat våra ansökningar om att få komma och wwooffa på deras gårdar. Ännu större glädje över att så var fallet!! På onsdag drar vi till Great Barrier Island för att jobba häcken av oss på en ekofarm 😄 6 timmar om dagen 5 dagar i veckan. Stället saknar tv och har begränsat wifi så bloggandet (som nyss började) kan stagnera en aning, tyvärr. Vi lovar dock att ta en massa bilder så vi kan uppdatera er när vi når "civilisationen" igen. Vet ännu inte hur länge vi kommer att stanna där, men det kan röra sig om upp till 8 veckor.

Lite mer allmänt och för er som saknar instagram där vi uppdaterat lite:

Vädret är varmt, ca 22 grader om dagarna. Vi bor i ett litet rum utan fönster med en fläkt som ständigt är på för den dåliga ventilationen. Toa och dusch är gemensamt men på nått kontigt sätt lyckas vi alltid få vara ensamma där. Det finns även ett kök där folk brukar hänga, vi har dock inte socialiserat oss så mycket 😛 Igår promenerade vi ner till hamnen och råkade hamna mitt i en demostration mot att bygga ut en pir. Fullt med båtar cirkulerade i vattnet och massa människor stod och tittade på. Vi körde även en lite workout ledd av Malin på kvällen; ett rövpass och en powerwalk där vi träffade på lite spännande människor.. Kanske inte så bra att gå längs Karangahape Rd om kvällarna..

Det var allt for now! 

Fridens lilja 🌺